logotmp2

onsdag 23 augusti 2006

Litteratur, tidigare lista, fokus på det gröna

Här finns ett urval litteratur, dels på svenska, dels på engelska. I många av verken finns rikhaltiga litteraturlistor för den som vill tränga djupare.

En översiktlig och lättläst introduktion på svenska till hela frågan om ”det grönas betydelse för vårt välbefinnande” är Titti Olssons bok Människans natur från 1998. Boken Naturkraft med undertiteln Om naturens lugnande, stärkande och läkande effekter berättar både om möten med enskilda människor som tagit hjälp av naturkontaktens hälsonytta och med forskare, terapeuter och läkare (Åsa och Mats Ottosson 2006). En bok som specifikt tar upp situationen i vårdsammanhanget är Tänkvärda trädgårdar (2005)  av Pia Schmidtbauer m.fl. Två nya böcker om trädgårdsterapi kom under 2010: se Larsson nedan (om Gröna Rehab i Göteborg) och Grahn & Ottosson nedan (om Alnarpsmetoden).

Vi har också samlat några exempel på större utvärderingar som gjorts av grön terapi (både trädgård och natur).

Längst ner på sidan finns ett urval av de många uppsatser, examensarbeten och liknande som skrivits av studerande vid högskolor/universitet.

På svenska

Abramsson, Karin & Tenngart, Carina. 2003. Grön rehabilitering. Behov, förutsättningar och möjligheter för en grön rehabiliteringsmodell. LRF.

Annerstedt, Matilda. 2011. Nature and Public Health – aspects of promotion, prevention, and intervention. SLU, Doktorsavhandling, Inst f Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi.
Annerstedt har bland annat sammanställt de bevis som finns för naturunderstödd terapi vid olika sjukdomstillstånd och funnit att detta kan vara en effektiv behandling vid flera olika sjukdomar, till exempel fetma, schizofreni och depression.

Bengtsson, A. 2003. Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade. Statens Folkhälsoinstitut 2003:60, Stockholm.

Bengtsson, Inga-Lena, Lavesson, Lillian, Lindfors, Liselott, Tauchnitz, Frederik, Tenngart, Carina och Welen Andersson, Lena. 2005. Trädgårdsterapi enligt Alnarpsmodellen - ett forskningsprojekt i fullskalemodell. SLU, Fakta Trädgård-Fritid, Nr 112.

Bylén, Karin, Herlitz, Claes & Oldberg, Elisabet. 2005. Natur och trädgård i äldreomsorgen. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Dalarna.  Dalarnas forskningsråd, arbetsrapport. www.dfr.se

Grahn, Patrik. 2005. Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar. Ur: Johansson, M, Küller, M. red. Svensk Miljöpsykologi, sid. 245-262. Studentlitteratur.

Grahn, P. & Bengtsson, A. 2004. Trädgårdsrum. Rum i bostadens utemiljö. I Wijk, H. red. Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Vårdlitt 62. Studentlitteratur. Stockholm, sid. 137-174.

Grahn, P. & Bengtsson, A. (2005). Lagstifta om utevistelse för alla! Låt våra gamla komma utomhus när de önskar! Vadstena Forum (in press).  Linköping university electronic press.

Grahn, P & Ottosson, Å. 2010. Trädgårdsterapi - Alnarpsmetoden. Bonniers Existens.

Haller, R. & Kramer, C. 2006. Horticulture Therapty Methods: Making Connections in Health Care, Human Service, And Community Programs. Haworth Press, New York.

Hartig, Terry. 2005. Teorier om restorativa miljöer – förr, nu och i framtiden. Ur: M. Johansson & M. Küller (red). Svensk miljöspykologi, sid. 265-283. Lund: Studentlitteratur.

 

natur_i_vHultman, Sven-G. 2006. Natur i vården. Grön terapi och rehabilitering – en naturlig del av framtidens hälso- och sjukvård? Landstinget i Uppsala län.

Jernberg, Anita. 2001. Natur och trädgård inom vård och omsorg. Dalarnas forskningsråd, Dfr-rapport 2001:1 och SLU, Inst. f landskapsplanering, Rapp 2001:1.

Johansson, Maria & Küller, Marianne, red. 2005. Svensk miljöspykologi. Studentlitteratur.

Larsson, Eva-Lena (red), 2010. Gröna Rehab. Göteborgs botaniska trädgård.

LRF m.fl. 2009. Grön rehabilitering på landsbygden - Skåne. Projektrapport.

Olsson, Titti et.al. 1998. Människans natur. Det grönas betydelse för vårt välbefinnande. Byggforskningsrådet T21:1998.

Ossiansson, Clara. 2004. Hur kan rehabiliteringsträdgården hjälpa patienter med utmattningssyndrom? Examensarbete, läkarutbildningen, Lunds Universitet.

naturkraft008Ottosson, Johan. 2001. Naturens betydelse i en livskris. Svensk Byggtjänst.

Ottosson, Åsa och Mats. 2006. Naturkraft. Om naturens lugnande, stärkande och läkande krafter. Wahlström & Widstrand. 

Ottosson, J. & Grahn, P. 1998. Utemiljöns betydelse för äldre med stort vårdbehov. Licentiatavhandling för Ottosson, J. Stad & Land nr 155. Alnarp.

Sandberg, Kerstin, red. 1999. Möjligheternas trädgård. Hjälpmedelsinstitutet och Sveriges Utbildningsradio AB.

Schmidtbauer, Pia, Grahn, Patrik & Lieberg, Mats. 2005. Tänkvärda trädgårdar. När utemiljön blir en del av vården. Formas, Stockholm. ISBN 91-540-5940-2.

SOU 1999:137. Hälsa på lika villkor – andra steget mot nationella folkhälsomål. Kapitel 7: Rekreation, sid. 237-253.

Uvnäs-Moberg, K. & Petersson, M. 2004. Oxytocin – biokemisk länk för mänskliga relationer. Mediator av antistress, välmående social interaktion, tillväxt, läkning.  Läkartidningen, 101:2634-2639.

Åstrand, Per-Olof. 1979. Friluftsliv som friskvård. Ur: Skogsbruk och friluftsliv. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift, häfte 1.

På engelska

van den Berg, Agnes E. 2005. Health Impacts of Healing Environments. A review of evidence for benefits of nature, daylight, fresh air, and quiet in healthcare settings. Univ. Medical Center Groningen, Wageningen.

healing_gardensCooper Marcus, Clare & Barnes, Marni eds. 1999. Healing Gardens. Therapeutic Benefits and Design Recommendations. John Wiley and Sons, Inc.

Dilani, A, red. 2004. Design & Health III. Health Promotion through Environmental Design. International Academy for Design & Health. www.designandhealth.com. Stockholm

Hartig, T, Böök, A, Garvill, J, Olsson, T & Gärling, T. 1996. Environmental influences on psychological restoration. Scandinavian Journal of Psychology, 37, 378-393.

Hartig, Terry, Barnes, Marni & Cooper Marcus, Clare. 1999. Conclusions and Prospects. Kapitel 12 i: Cooper Marcus, Clare & Barnes Marni, eds. 1999. Healing Gardens. Therapeutic Benefits and Design Recommendations. John Wiley and Sons, Inc.

Hassink, J, van Dijk, M, eds. 2005. Farming for health across Europe. Frontis – Wageningen International Nucleus for Strategic Expertise Wageningen University and Research Centre, Wageningen, The Netherlands (www.wur.nl/frontis/)
http://www.diw.de/deutsch/
produkte/publikationen/diskussionspapiere/docs/papers/dp434.pdf

Health Council of the Netherlands and Dutch Advisory Council for Research on Spatial Planning, Nature and the Environment. 2004. Nature and Health. The influence of nature on social, psychological and physical well-being. The Hague: Health Council of the  Netherlands and Dutch Advisory Council for Research on Spatial  Planning, Nature and the Environment RMNO, 2004; publication no. 2004/09; RMNO publication nr A02a.

Johansson, Maria & Küller, Marianne, red. 2005. Svensk miljöpsykologi. Studentlitteratur.

Jones, Melaina & Haight, Barbara. 2002. Environmental transformations. An Integrative Review. J. of Gerontological Nursing, 28(3):23-27.

Kaplan, Rachel. 1973. Some Psychological Benefits of Gardening. Environment & Behavior, Vol. 145, 5.

Kaplan, Rachel & Kaplan, Stephen. 1989. The Experience of Nature. A Psychological Perspective. Cambridge, MA: Cambridge Univ. Press.

Kellert, Stephen & Wilson, Edgar O, eds. 1993. The Biophilia Hypothesis. The Island Press.

Küller, R. & Wetterberg, L. 1996. The subterranean work environment: Impact on well-being and health.  Environment International, 22, 33-52.

Maller, C, Townsend, M, Pryor, A, Brown, P & St Leger, L. 2005. Healthy nature healthy people: 'contact with nature' as an upstream health promotion intervention for populations. Health Promotion International, Vol. 21 No. 1.
   "Nature can be seen therefore as an under-utilized public resource in terms of human health and well-being, with the use of parks and natural areas offering a potential gold mine for population health promotion."

Milligan, C, Bingley, A. & Gatrell, A. 2003. Cultivating health: A study of health and mental well-being amongst older people in Northern England. Lancaster: Institute for Health Research, Lancaster University.

Ottosson, J. & Grahn, P. 2005a. A Comparison of Leisure Time Spent In a Garden with Leisure Time Spent Indoors on Measures of Restoration in Residents in Geriatric Care. Landscape Research. 30: 23-55.

Ottosson, Johan & Grahn, Patrik. 2005b. Measures of Restoration in Geriatric Care Residences: The influence of nature on elderly people’s power of concentration, blood pressures and pulse rate. J of Housing for the Elderly. Vol. 19, No 3/4.

Ottosson, J. & Grahn, P.  2008. The Role of Natural Settings in Crisis Rehabilitation: Howq Does the Level of Crisis Influence the Response to Experiences of Nature with Regard to Measures of Rehabilitation. Landscape Research, Vol 33, No 1, 51-70.  

Pate, R. 1995. Physical Activity and Public Health. JAMA 273, 402-407.

Rappe, Erja. 2005. The influence of a green environment and horticultural activities on the subjective well-being of the elderly living in long-term care. Univ. of Helsinki, Dept. of Applied Biology, Publ. 24.

Riddick, C.C. & Keller, M.J. 1991. The benefits of therapeutic recreation in gerontology. I Coyle, Kinney, Riley & Shanks, eds. Benefits of therapeutic recreation. A consensus review. Philadephia, Temple Univ. Press.

Rubin, H.R, Owens, A.J. & Golden G. 1998. Status report: An investigation to determine whether the built environment affects patients’ medical outcomes. Martinez, CA: The Center for Health Design.

Sempik, Joe, Aldrige, Jo & Becker, Saul. 2003. Social and therapeutic horticulture: Evidence and messages from research. Reading/Loughborough: Thrive/Centre for Child and Family Research.

Sempik, Joe, Aldrige, Jo & Becker, Saul. 2005. Health, well-being and social inclusion. Therapeutic horticulture in the UK. Policy Press.

Serpell, J. 1989. The influence of pet ownership on people’s behaviour, health and lifestyle.  IAHAIO konferens paper.

hortic_as_therapy052Simson, S.P. & Straus, M.C. 1998. Horticulture as Therapy.  Binghamton, N.Y. The Food Product Press/The Haworth Press.

Son, K.C, Song, J.E, Um, S.J, Lee, J.S. & Kwack, H.R. 2004. Effects of visual recognition of green plants on the changes of EEG in patients with schizophrenia. Acta Horticulturae, vol. 639, s. 193-199.

Stigsdotter, Ulrika. 2004. A Garden at your Workplace May Reduce Stress. Ur: Dilani 2004.

Stigsdotter, Ulrika A. 2005. Landscape Architecture and Health. Evidence-based health-promoting design and planning. Doct. thesis, Sw. Univ. of Agricultural Sciences.

Stigsdotter, U. & Grahn, P. 2002. What Makes a Garden a Healing Garden? Journal of Therapeutic Horticulture 13: 60-69.

Stigsdotter, U. & Grahn, P. 2003. Experiencing a Garden: A Healing Garden for People Suffering from Burnout Diseases. Journal of Therapeutic Horticulture. 14: 38-48.

Söderback, Ingrid, Söderström, Marianne & Schälander, Elisabeth. 2004. Horticultural therapy: the ’healing garden’ and gardening in rehabilitation measures at Danderyd Hospital Rehabilitation Clinic, Sweden. Pediatric Rehabilitation, Vol.7, No. 4, 245-260.

Ulrich, Roger S. 1993. Biophilia, Biophobia, and Natural Landscapes. Ur: Kellert, S.R & Wilson, E.O. eds. The Biophilia Hypothesis, sid. 73-137.

Ulrich, Roger S. 1999. Effects of Gardens on Health Outcomes: Theory and Research. I: Cooper Marcus, Clare and Barnes, Marni, eds: Healing Gardens: therapeutic benefits and design recommendations. John Wiley & Sons.

Ulrich, Roger & Zimring, Craig. 2004. The Role of the Physical Environment in the Hospital of the 21st Century: A Once-in-a-Lifetime Opportunity. Report to The Center for Health Design for the Designing the 21st Century Hospital Project. The Center for Health Design.

Wilson, Edgar O. 1984. Biophilia: The Human Bond with Other Species. Cambridge: Harvard University Press.

Yamane, K, Kawashima, M, Fujishige, N. & Yoshida, M. 2004. Effects of interior horticultural activities with potted plants on human physiological and emotional status.  Acta Horticulturae, vol. 639, sid. 37-43.

Uppsatser, examensarbeten etc.

//Den 6/9 2011 noterades att en mängd uppsatser försvunnit ur listan nedan. Det gäller alla som fanns efter Hellström & Moberg. Nya uppsatser läggs fortfarande till kontinuerligt.//

Agerskov Pedersen, Hanne. 2008. Haveterapi til stressramte personer - hvori består den helende virkning? Syddansk Univ, Den Sundhedsvidenskabelige fakultet, Odense. Spedialieavhandling.
Förutom en genomgång av litteratur och teorier har en intervjustudie gjorts med personer som genomgått trädgårdsterapi. En slutsats är att den läkande effekten beror på många faktorer sammantagna: många personer och kompetenser och en växling mellan aktiviteter och vila.

Axner, Isabell & Handzic, Sara. 2010. Grön rehabilitering. En väg till hälsa? Mittuniversitetet, Socialt arbete, 15 hp.
Naturen tycks ha en positiv inverkan på deltagarnas psykiska och fysiska läkeprocess; de får möjlighet att stanna upp och reflektera över sin situation.

Bergman, Annie. 2009. Värdet i en tomat. Om hur trädgårdar kan användas i arbetet med ungdomar.  Högskolan i Gävle, Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning mot hälsa ohc design. Ex.arb. 15 hp.
Resultatet visar att gröna miljöer är ett verktyg som hjälper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig är hälsofrämjande och dels för att trädgårdsarbetet/aktiviteterna går bra att anpassa efter ungdomarnas förmåga.

Boqvist, Yvonne & Hammarsten, Victoria. 2011. Trädgårdsterapi – kan det hjälpa? Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv. Socionomprogrammet, Ex.arb. 15 hp.
Slutsatsen av studien är att trädgård och natur kan stärka återhämtningsprocessen för människor med stressrelaterad ohälsa.

Ernerfeldt, Lisa, 2011. Trädgårdar för rehabilitering : en jämförelse mellan Alnarp och Vidarkliniken. Grundnivå, G2E. Uppsala: SLU, Institutionen för stad och land.
"Resultaten överraskade mig! Terapiträdgårdarna var förvånansvärt lika, trots att de anlagts med olika värderingsgrunder. På flera punkter är både trädgårdarnas utformning och aktiviteterna som bedrivs i dem lika, vilket tydliggörs ytterligare i analysen."

Flykt, Anna & Sundvidsson, Indira. 2010. Natur i vården – en källa till hjälp för människor med demens. En litteraturöversikt. Mittuniversitetet, Inst. för hälsovetenskap. Ex.arbete (omvårdnad) 15 hp.
Utevistelse ansågs ge positiva effekter. Uppfattningen om hur tidskrävande det är för personalen varierade.

Hallén, Ann. 2008. Gröna upplevelser för alla. En trädgård för habilitering och återhämtning. Sv lantbruksuniv, Stad och Land. Ex.arb. 2008.
Här ges ett konkret förslag till utformning av en trädgård vid Jälla naturbruksgymnasium, Uppsala. Målgruppen är skolans särskoleelever, men även en plats där alla skolans elever kan öva trädgårdsskötsel.

Hedberg, Maria. 2008. Barnens trädgård. Barnsjukhusets utemiljö - Uppsala. SLU, Inst för Stad och Land, Examensarbete.
Hedberg redovisar sitt förslag till utformning av en trädgård vid barnsjukhuset inom Akademiska sjukhuset, Uppsala. 

Hellström, Pethra & Moberg Marie. 2007. Grön omsorg inom demenssjukvården. En litteraturstudie. Högskolan Gävle, Inst. för vårdvetenskap och sociologi, sjuksköterskeprogrammet. Examensarbete 10 p.
Granskningen indikerade positiva förändringar, framförallt minskat aggressivt beteende och förbättrat välbefinnande vid vistelse i utemiljöer hos personer med demens. Personalen och närstående var i stort positivt inställda.

Klasson, Marie. 2011. Trädgårdsrehabilitering och interventioner i gröna miljöer – arbetsterapeuters erfarenheter. Examensarbete 15 hp. Luleå tekniska universitet, Inst. för hälsovetenskap, Avd. för hälsa och rehabilitering, Arbetsterapeutprogrammet.

 

Tidskrifter

 På svenska finns inga tidskrifter som specifikt behandlar sambanden mellan hälsa och naturkontakt. Exempel på utländska tidskrifter av intresse är Journal of Horticultural Therapy. Forskning kring dessa frågor publiceras i en mängd facktidskrifter t.ex. Environment and Behavior, som ges ut av Sage Publications, men naturligtvis också medicinska tidskrifter med fokus på olika ämnen och patientgrupper.

 

En vetenskaplig diskussion av sambanden hälsa-natur (inkl. kontakt med sällskapsdjur) finns i novembernumret 2005 av Brittish Medical Journal (se referat i NyMedicin).