hn logo 19a

måndag 8 september 2014

Intervju med Lena Bergquist som medverkar på konferensen om Existentiell hälsa

Vem är du och på vilket sätt är du engagerad inom natur och hälsa?

Jag har alltid varit "naturnära" och påverkats mycket av naturen, det mesta jag har gjort har haft en grön prägel. När jag studerade Kommunikations- och informationsvetenskap i Uppsala på 80-talet så kompletterade jag utbildningen med naturvetenskapliga ämnen som biologi, miljövård och ekologi.

Jag läste pedagogik och teologi på 90-talet och skrev då en uppsats om hur människor inom olika religiösa traditioner förhöll sig till naturen i sin religionsutövning. Naturen som läkande plats blev ännu mer tydligt för mig när jag läste min grundutbildning i psykoterapi på S:t Lukas utbildningsinstitut och kurserna Trädgårdsterapi I och II samt Hälsoträdgårdar på SLU i Alnarp. För tillfället arbetar jag som verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan i Västmanland (Folkhälsa och miljö) och som redaktör för två tidningar: Miljötidningen Gröna Draken och Förbundet S:t Lukas medlemstidning som handlar om existentiella frågor och psykoterapi.

Hur kommer det sig att du är engagerad inom just dessa områden?

Jag har alltid haft en djup känsla för naturen och mått bra i det gröna. Den erfarenheten har jag förmedlat som lärare, skribent, redaktör, verksamhetsutvecklare och samtalsterapeut. Jag arbetar aktivt för ett mer hållbart samhälle – mänskligt, socialt och miljömässigt . Naturen kan inte försvara sig själv mot vår påverkan, därför behöver vi vara många som ser vad som händer och som aktivt försvarar hållbarhetsperspektivet. Jag tänker på författaren Kerstin Ekman som i sin bok om skogen berättar om decennier av långa hundpromenader i sin skog. Under hela den tiden mötte hon endast ett fåtal människor som gick på promenad och som inte satt i avverkningsmaskiner. När vi värnar om vår plats på jorden visar vi även medkänsla med oss själva... och omvänt; när vi utvecklar förmågan att se våra egna behov och ta hand om oss själva på ett hållbart sätt så väcks ofta vår medkänsla för andra människor och för naturen.

Du har varit med och utvecklat samtalskort* som kan användas för att reflektera kring existentiell hälsa. Hur skulle du beskriva existentiell hälsa?

Existentiell hälsa handlar om hur du förhåller dig till livet, det gör man ofta utifrån meningsbärande system som du kan ha knåpat ihop själv av egen livserfarenhet, du kan ha "ärvt" dem eller tagit till dig system som finns i den kultur du lever. Du kan också tolka livet utifrån mer heltäckande religiösa, ideologiska eller filosofiska system. Den existentiella hälsan påverkar hur du mår fysiskt, psykiskt och hur du har det socialt. Utan meningsbärande tolkningssystem måste du förhålla dig till viktiga saker som händer i livet på ett nytt sätt varje gång. Det innebär antagligen att du inte har någon konstruktiv copingstrategi och att du inte heller har något större förtroende för hur du ska klara av svåra livssituationer när de inträffar. I det läget har du svårt att hantera och förhålla dig till existensen; livet som det kan vara ibland – orättvist och okontrollerbart. Sverige (tillsammans med Japan) är enligt undersökningar det mest sekulariserade landet i världen, vi är också det mest individualiserade landet som i minst grad värderar traditioner och gruppens betydelse för vår överlevnad. Utifrån det förhållningssättet är vi mer existentiellt sårbara än många andra kulturer.

Hur kan samtalskorten användas? Ser du möjlighet att använda korten inom naturunderstödd rehabilitering? På vilket sätt?

Världshälsoorganisationen (WHO) menar att den existentiella hälsan kan delas upp i åtta dimensioner, teol dr Cecilia Melder och jag utgick från dessa när vi skapade samtalskorten och lät varje tema bestå av tre frågor: hur du tänker, känner och handlar. Varje tema har en egen färg och är därför lätta att hitta i kortleken. Samtalskorten är inte kopplade till en speciell miljö, utan kan användas på många sätt. De är salutogena och riktar sig mot de möjligheter som varje människa har i livet. Ett bra sätt att använda korten är att gå igenom ett tema varje vecka. Man kan börja varje träff med att gå ut i trädgården eller i vilda naturen och hämta något som symboliserar temat för veckan, till exempel "Harmoni och inre jämvikt". Efter den övningen samtalar man om hur man tänker och känner inför temat samt vad man kan göra för att öka känslan av harmoni och inre jämvikt i sitt liv. Det viktigaste är att deltagarna blir medvetna om sitt inre och får möjlighet att sätta ord på sin existentiella hälsa. Det är också viktigt att gruppen får dela sina tankar och meningsbärande system med varandra, i samtalet får de kunskap om nya sätt att se på livet och därmed möjlighet att förändra de förhållningssätt som inte främjar hälsan. Det är viktigt att samtalsledaren har arbetat sig igenom korten och förstår vad varje "tårtbit" av existentiell hälsa innebär, det är först då som gruppen på ett bra sätt kan få hjälp att sortera sina upplevelser. Förhoppningsvis kommer jag i höst att vara klar med existentiella samtalskort som är skapade för naturunderstödd rehabilitering. Dessa kort kommer också att utgå från WHO:s åtta dimensioner av existentiell hälsa, skillnaden är att de nya samtalskorten kommer att ha trädgården och naturen som plats för den inre dialogen och de yttre samtalen.

Åtta dimensioner av existentiell hälsa
• Känsla av sammanhang
• Existentiell styrka och kraft
• Tillit som livskraft
• Meningen med livet
• Känsla av helhet
• Harmoni och inre jämvikt
• Upplevelse av förundran
• Förhoppning

* Samtalskorten är skapade av Lena Bergquist och Cecilia Melder, i Studieförbundet Vuxenskolans regi. Här finns mer information om korten.